miss confused x2

Igen en gång är jag i en gråzon mellan vad hjärtat vill och vad huvudet vill. Jag vet inte vem jag skall tro på. Vem som vill rätt. Och då jag inte kan vara elak sårar jag bara mig själv. Något måste göras. Men vad kan man göra då man bor på ett ställe där närmaste ''sivilisation'' är typ 100 km ifrån. Om inte huvudet skulle vara med skulle jag definitivt följa mitt hjärta. Bara slänga in mig i situationen. Men då de inte går. Måste göra rätt med huvudet först. Åååååh vad jag hatar såna här situationer.

Men... Snart är det över, hoppas jag. And then I'll get what the heart desires (L)

Känner att jag lever i en självdestruktiv tid nujust. Jag förstör mej själv. Jag river mig i tusen bitar. Jag kommer tappa bort mig själv, och vem vet, kanske jag inte hittar mig själv igen.

Its Over...

Äntligen är allt med julen över. Alla jul konserter, jul stressen, jul maten.. jaa, allt.. Phew.. Men hey. I have survived. Med allt gott och ont så har jag faktist överlevt. Tack o lov. Ja är så lycklig över att jag inte gått under pressen utan bara tagit mig igenom skiten. Och nu är jag här. Och det är jag stolt över.

Julen gick bra. Firade med min mans familj i år så det blev en lugn ju för en gångs skull. Mellandagarna var vi hem till nyland och hälsade på min familj. Så var vi på en lyx-kryssning där vi skämde bort oss totalt, med champagne fler stjärniga måltider och kul hade vi. Bussen dagen efter var dock inte riktigt lika rolig. Nyår gick också lugnt. Så resten av mitt lov var chill. O sista onsdagen så var jag till PULLO Bästa platsen ever. Var dit med mina änglar och så hade jag flere andra sjukt bra vänner där. Det var faktist kul.

Och nu är jag tillbaks till skolan. Och allt är väl mer eller mindre sig likt, fast ändå käns det lite små udda att vara tillbaka. Saker har ändrat, det märker man tydligt. men ändå är det som om allt skulle vara sig lik.