Igen en gång är jag i en gråzon mellan vad hjärtat vill och vad huvudet vill. Jag vet inte vem jag skall tro på. Vem som vill rätt. Och då jag inte kan vara elak sårar jag bara mig själv. Något måste göras. Men vad kan man göra då man bor på ett ställe där närmaste ''sivilisation'' är typ 100 km ifrån. Om inte huvudet skulle vara med skulle jag definitivt följa mitt hjärta. Bara slänga in mig i situationen. Men då de inte går. Måste göra rätt med huvudet först. Åååååh vad jag hatar såna här situationer.
Men... Snart är det över, hoppas jag. And then I'll get what the heart desires (L)
Känner att jag lever i en självdestruktiv tid nujust. Jag förstör mej själv. Jag river mig i tusen bitar. Jag kommer tappa bort mig själv, och vem vet, kanske jag inte hittar mig själv igen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar