Jag tror han inte kan göra så mycket bättre än jag. Efter alla lögner han fick mig att tro. Skuldkänslorna slog in och jag började se. Där jag sovit, där du legat och tittat på mig då jag sov, fjärilarna snurrar ännu i magen av tanken på din berörning. Dina läppar emot mina. Men inget av det kommer tillbaka. Jag har försökt intala mig själv att jag inte skall sakna dig, att jag är för bra för dig. Men så kommer jag ihåg alla ljuva stunder med dig. Dina omfamnande trygga armar man lätt somnade i. Kännslan man hade varje gång du såg på mig. Men jag anser du behöver höra detta. Jag förtjänar sååå mycket bättre än du.. Du förstörde mig. Du slet ut mitt hjärta och kastade iväg det som om du aldrig hade brytt dig.
Nu då jag ligger ensam i min kalla säng önskar jag fortfarande att du skulle ligga brevid mig. Att det aldrig hade ändrats. Att det aldrig tagit slut. Jag kan inte lotsas som att jag inte skulle ha känslor för dig nåmer. Kommer alltid ha. Vi kom aldrig till ett slut, det bara blev som det blev. Om det finns ett minne jag aldrig vill glömma så är det minnet om dig. Minnet om hur du stal mitt hjärta, fick mig att hoppas, Drömma...
Vad jag har innom mig. Allt jag andades för ett tag var du, hoppet om dig och mig. Jag kan inte ännuheller tro att det verkligen är över. Alla nätter jag gråtit och önskat. Det bara fortsatte glida från mitt gräpp. Trodde det skulle driva mig till vansinne.
Tack o lov fann jag en bit av ljus i mitt liv igen. Före de var försent. Du hade vänt mig ryggen, givit upp. Jag orkade inte hålla mig kvar nåmer. Så jag gav upp.Men du kommer alltid finnas i mitt hjärta. Tror inte jag någonsin kommer att komma över dig. Ärligt sagt vill jag inte. Men jag är trots allt glad vi kan prata igen. Det betyder mycket.
Distant, so far, destiny is selecting me
I can't be strong, life is disconnecting me
<3
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar