Har hittat mig själv en ny-gammal förkärlek för Uno Svenningsson. Minns då jag var yngre och lyssnade första gången till hans skivor, Jag kunde inte sluta lyssna. Jag var sold, direkt. Och nu då jag hittade hans skivor igen kan jag inte sluta tänka att kanske han känner mig? kanske skrev han min framtid? Känner så igen mig själv i hans låtar. Speciellt vissa. Och andra låtar e bara så härliga så man skulle nästan vela fälla en tår. Får såå fjärilar i magen av att lyssna till honom...
Han har sååå många ljuvliga låtar som t.ex evigt unga, under ytand, om du bara visste. Och såklart denna:
Tid att gå vidare
Ser ut genom mitt fönster
Där regnet gjort allting vått
Och jag hör en sång om kärlek någonstans
Gryningen lovar en ny dag
Bara en skugga av ensamhet finns kvar
Allting kan förändras, men man vill inte förstå
Livet skiftar under åren som går
Vad är det jag önskar se?
Utanför står sanningen och ler
Har många gånger känt, denna rädsla för
Att bryta upp och tvingas vidare igen
Men nu vet jag vad jag vill och vad jag ska
Det finns inga frågor kvar
En behaglig känsla fyller mig
Det jag behöver bär jag inom mig
Ja så vände vinden
Allt dunkelt blev till ljus
Jag kunde fånga min dag igen
Ja, jag vet nu att det finns så mycket mer
Som mina ögon inte kan se
Här finns ingen rädsla, ingen bitterhet
Doften av frihet ger mig strykan tillbaks
Och min ande är fri
Jag skall låta mina fötter trampa en ny stig
En helt ny stig
Den saknad jag kände förut är bara ett minne nu
Det är tid att gå vidare
- det är tid att börja om
<3 <3
söndag 30 januari 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar